but how I love her

Dagens frukost: Knäckebröd med kantarellost och paprika. Earl Grey -te. Mangojucie. Blåbärsyoughurt.

Dagens kläder: Kanelbruna baggy chinos - Monki. Svart T-shirt - Acne. Turkosa strumpor och Hush Puppiestofflor.

Dagens humör: Skapligt. Tack bra.

Dagens tanke: Ska jag träna idag? Vet inte. Har jag lust att träna? Nej. Kommer jag må bra om jag gör det? Ja. Kommer det vara jobbigt? Ja. osv. osv.

Dagens frisyr: Synttofsen är snart en riktig tofs. Hurra. Gammalt vax i luggen - den lutar åt höger.

Dagens doft: Sunset Heat - Escada.

Dagens glädjeämne: Att jag har skrivit duktigt sedan i torsdags.

Dagens irritationsmoment: Sillen, som numera endast lystrar till namnet Struten, river ner allting ännu mer nu hon sysslesätter sig med att använda struten/tratten som skopa över bord och hyllor osv. LÄK sår, läääk!

Dagens mest ointressanta ämne: Det är min tur att tvätta badrummet denna veckan.

Dagens roligaste: Att den skyldige greps är fantastiskt. Den som efter denna fantombilden kunde peka ut den skyldige borde fan få ett pris eller nått. Eller känner du kanske igen honom? Jag tror jag såg honom på Willys förra veckan.

Dagens göromål: Skriva. Läsa. Och kanske träna då.

Dagens låt: Hjärtat, hjärnan, jag - det var nästan ute med mig. Jag fattar inte att jag överlevde, men jag tror det var tack vare den här plattan. 1998.

blondie

I lördags natt satt jag i baren med en Icakasse full av stearinljus och med magen full av hälleflundra och baginboxvin. Jag drack Hof för att jag var för full för annat, skrev med min superpenna om bartenderns vackra hals och att hon var dansare. Jobbet var extraknäcket och om dagarna tränade och tränade hon framför dom enorma speglarna i salen.

"Kom och ge mig franska kyssar" knappade jag till baby. "Kommer om 2 sek." svarade han och tryckte sin novembermun mot min hals efter 1. Vi talade om New York - det är det jag minns. Kysstes.

Han hällde det gröna saltet i badvattnet hemma. Grappan i små glas.

På söndagen provade han mina svarta spetstrosor.

Utan honom skulle det inte vara möjligt att leva längre.
Jag levde inte ens innan.

Jag svek mig själv Så se mig som en varning

han ligger under ljusrosa, mörkrosa och ljusgråa hjärtan av bomull

"inget händer när jag tänker"

och han tar med sig soporna. ner till seven och köper cigg och klubbor.

och jag rycker, halkar, glider över mattan, höjer ljudet.
snygg i håret. snygga armar.
skrev en halv sida idag. det får duga, det kommer bli bra, jag kommer hinna.

det vita vinet är slut, byter till kalla cobra och ale och vadsomhelst. och jag är så trött på mig själv, jag blir tokig på det här jävla ältandet. jag har alldeles för mycket skit i skallen för att kunna leva för vind och våg.

jag svävar med honom. blir knäsvag när jag luktar på hans hals.

vi våldsbuggar och säger att vi ska gifta oss en dag.


åh, när ska jag växa upp. när ska jag skärpa mig. när ska jag sluta vara så arg.

jag är lika arg lika mycket som jag älskar.
less is more
är
nått
jag
aldrig
kan
göra.


ni är bäst.

det är sant.

ciaociao!

åh gud

kyss mig baby.
länge.
mjukt.
varmt.
nu.
alltid.
älska
mig
alltid

jag älskar dig
till jag dör
till jag dör

struktur

Så här har jag tänkt att dagen ska bli.

1. Svart kaffe och en halv cigg.

2. Förbereda krönika på Barstol för imorgon.

3. Börja på en novell som jag kallar båtturen och helst skriva 2 sidor på den idag.

4. Se nytt avsnitt av Flashforward.

5. Laga pasta.

6. Två glas vin och några cigg med baby, hångel och bra musik.

Facit ikväll. Spänningen är olidlig.

Update 22.24

1. Check
2. Gick först åt helvete då jag raderat (!!!) (???) text jag inte ville radera. Det blev som det blev. Men inte som det var tänkt.
3. Nästan 2 sidor, 1 och 3 fjärdedelar. Så jävla kul.
4. Sett fel. Inget nytt avsnitt ännu.
5. Nope. Blev rester av en smaklös indisk gryta. Dock mättande.
6. JAAAA! Lyrisk och glad och kär!

Fin dag.
Men Sillen är deppig.
Fan för tratt.

konsten att bära tratt

Har du sett fru Kantarell?

När man är lite sjuk behöver man första parkett.

söta apelsiner and old friends

serpentin

Jag har fått diplom nu. Tror jag ska rama in den, så fin och blå. Känner mig lite yr och glad. Och lite ruggig och fnittrig. Ja, mest full faktiskt nu när jag känner efter.

Neppodeppo.
Nu ska jag göra rent mitt akvarium. Och jag ska till bibblan. Och kanske läsa lite sen och se fler tv-serier och kanske skriva lite, nej, inte idag, ikväll kanske, nej, ICKE.NICKE.DICKE!

jag är pigg.

och labil.
precis som efter några tequila.

vaccin - det nya svarta.
nattsvart!

jag och ingmar

plats: sängen.
tid: 01.20.
kläder: nej.
humör: dramatisk och gnällig.

jag: Tänk om jag dör imorgon?
baby: Men ååh! Varför skulle du göra det?
jag: Men tänk om det är imorgon? Jag som inte hunnit med någonting. Och jag som ville ha glöggkväll och allt.
baby: Alltså, det borde fan vara Bergman som låg här istället. Du och Bergman som nattade varandra. Så kunde ni ligga här och tala med döden och vrida er i er ångest.
jag: Buuhuhuu jaa, Bergman var den ende som förstod, han förstod mig.


baby: Men tänk att ligga naken med honom här alltså. Fy fan, jag ryser.
jag: BUHUUhuhuu, guuuvaäckligt, jag vill inte ligga naken med Bergman.

beertits

jag är en stark självständig människa.

jag är en stark självständig människa.

jag är en påse sopor.

nej- jag är femton rulltrappor ner i soppåsen - ju längre ner man åker ju mer ruttet och gammalt blir det.

jag drömmer om att jag är på grand bazar där allt kostar tio kronor. jag åker nerför rulltrapporna, ner och ner och ner. längst ner välter jag en blind asiatisk kvinna med ett litet barn med flit. jag välter efter, snubblar över dom. jag får jättedåligt samvete och hjälper först barnet på fötter och sedan kvinnan. hennes ögon är helt vita, som gips, som på en staty. jag skäms. när dom ställt sig upp vill jag välta dom igen. men jag vänder mig om, golvet är klätt med blankt fuskgräs, stora metallkorgar står på rad med olika varor i varje. man kan köpa tio saker för hundra kronor, tänker jag och tar upp en studsboll. sen tar jag upp ett smink-set med olika ögonskuggor, sen tar jag upp rött julgransglitter. jag vänder mig om. kineskvinnan står kvar, barnet gömmer ansiktet mot hennes ben, hon har lagt sina händer på barnets axlar. kvinnan ler mot mig med sina vita tomma ögon, hon har inga tänder, munnen glipar alldeles kolsvart.

så jag tänker inte gå upp idag, det går inte att gå upp. och även om jag har ångest för att jag inte går upp kommer jag få ångest om jag går upp och inte orkar göra något. idag kan jag inte träna, gå och handla mjölk, skriva eller klä på mig. eller kan kan jag. och jag kommer bli tvungen att klä på mig i eftermiddag, jag är tvungen att kolla upp busstider och åka ut till mölndal. jag vill inte men jag har lovat, jag håller nästan alltid vad jag lovar, och jag kommer inte ångra mig, jag kommer känna att det var rätt beslut, sen.

så här har jag alltid varit, jag känner mig själv lite nu.

och det är svårt att leva i den här kroppen.

den här kroppen är ett jävla dårhus om ni frågar mig. den gör ont nästan hela tiden.

nu ska jag och min dåliga andedräkt återgå till mina tv-serier under täcket. och ni kan ju fortsätta sitta där och vara så jävla duktiga och snygga och smarta.

jag är en
stark självständig
människa.

parasit

det är ett grått hårt ljus

resten av dagarna sover jag
försöker komma undan
sörjan
därinne

och ännu har jag inte lärt mig vad hon lever på
vad hon tuggar och återuppstår ifrån
år efter år

förnedringen pågår, börjar som en örfil kl 14
en giftgas ålar över golven, får huden att stinka, svida, klia
det tjocka täcket är kallt, kladdigt, ett mörkt foder av fett och äckel

jag kan aldrig röra mig
ligger stel och omänsklig till gryningen
i det gråa hårda
det kommer fortsätta i flera dagar nu

hon delar sig som tumörer över tapeterna
spinner stora våta nät i taken

hon är ingen tro här
bara övertygelse
bara makt
bara härskande

hon har ingen mening
hon har bara mig

kindtand

kanelrökelse och värmeljus
sillen slickar bira och eldar svans
först franskt rött och sen stella artois
webb pierce och fimpar
dans och tigertrosor
röda trikåer och marlboro gold
linnen och hår under alla armar
vanilj och rök
you´re nothing until you´re free

kyssar
bultande

en av dom bästa dagarna i mitt liv.

så trött så trött.

ingen kris ingen kris.

så många detaljer, så många ord, scener, universum, skal.

kakor och bullar, hett kaffe och rotandet.
jag har aldrig skrivit så lite.
och aldrig så mycket.

förstår någon vad jag menar? är ni med på noterna?

jag sitter i dom långa blå smala plåtaskarna, nej - plåtlarverna, plåtmaskarna. i magarna, längs ryggraderna, i svansarna. går av, går på i kokongerna.

himlen skummar

över

på natten.

vi samlas i baren där tid aldrig varit på tapeten, där septemberljuset lyser lågt i lamporna kväll på kväll på år på tio år på våra kläder, händer, ansikten, över tänderna när vi gapskrattar.

och nästa dag får jag för mig att jag ska försöka skriva om pinnstolen med den grisrosa bulliga dynan och dom grisrosa noppiga usasockar som kasat ner under fötterna där vid det billybokhyllevita skrivbordet. för jag hade smällt igen dörren och satt henne framför mig, gröna mot gråa, och jag såg in och såg in och såg in i dom gröna lugna och fällde henne på sidan och gömde ansiktet för hårt i kattmagen nu när döden stormat in genom en telefonledning ute i köket.

och jag tänker att jag bara ska beskriva pälsen, lukten, känslan, hur djuret andas mot mitt ansikte medan det utanför den vitmålade dörren med mässingsgult handtag öppnar sig en avgrund rakt genom parketten i vardagsrummet och hur den halvklädda julgranen faller som ner för ett stup, så långt, så länge och genom jorden ända bort till Kina.

men jag hamnar inte rätt, inte ännu rätt, jag hamnar fyra timmar tidigare, i hans sjömanskostym och gula ankfötter, på det enfärgade gröna gräset med en brungul lång hund med svart rund näsa och ett stort vitt ben. och jag försöker ännu inte tyda dom vita bubblorna ovanför med sina svarta kryptiska tecken. jag tittar bara på. hur dom packar bilen och hur dom tre små ankorna sitter där bak och dom sätter upp ett tält och grillar korv över en lägereld med tre bruna vedträn i.

och djuret är lugnt, formar sig mot kroppen, på sidan, mjukt, älskande, gammalt, det enda att lita på, det enda att räkna med.
och huset går itu sedan, blir rasmassor utan att röra en fena.

och jag är trött, men ändå ett underverk.

allt är fan möjligt.
jag kan skriva vad som helst hur som helst.

jag är ett ostron.

JAG ÄR ETT OSTRON!

fullt upp, hektiskt, tusen bollar i luften.

on repeat again

fredagsmorgon. på bra humör. fredagar är bäst.

fredagskväll. indiesillen lyssnar på musik. vitt vin och cigg och massa ord med baby.

lördagsmorgon. väldigt lång sovmorgon och hemmabrunch.

lördagskväll med smörgåstårta och prinsesstårta. rödvin, julmust, cider, kaffe och cointreau.

lördagsnatt i vasa. lugnt och halvdeppigt. drog hem tidigt och läste noveller av Carver.

cruel

- Du drömmer om att du och baby är på cykelsemester på gotland. Ni hyr både bil och cykel i olika etapper. Cykeln är röd och går i 200 km/tim. Du styr och slår nästan runt i en snäv kurva som inte är bra trafikmärkt. - Gotlandsjävlar! vrålar du i drömmen och reser dig upp och borstar av dig vägdammet.

Du är väldigt orolig att du ska glömma allt godis. Du har köpt flera påsar med Haribo - rödgula gelénappar och lakritspengar. När ni har bilen kollar du flera gånger i handskfacket att påsarna ligger där dom ska. Ni färdas också då och då med ett par som ni i drömmen känner mycket väl. Ändå minns du bara underkroppen på mannen när du vaknar - han hade trånga bleka jeans och stor mjuk ölmage, på fötterna bar han svarta träskor. Rösten var hjärtlig och hade nära till skratt och när han satt med benet över det andra i en skinnsoffa vickade han på fotleden så att träskon guppade längst ut på foten.

Du och baby kör vilse flera gånger. Det är bitvis mycket dåligt väder, trots högsommar, med stora kraftiga ösregn. Ni kör i lera. Ni försöker kör i en brant hage. Ni vänder om för att ni aldrig hittar fram och uthyrningstiden på bilen och cykeln håller på att gå ut.
Sedan börjar baby jobba på en stor herrtoalett i ett slott tillsammans med Janne Josefsson. Toaletten är gammaldags och baby har matroskläder och delar ut små linnedukar till män när dom tvättat händerna. Janne Josefsson har mest hand om potpurrin.

- Allt är hängigt, fult och grått. Ingen bra film. All musik är kass. Alla kläder sitter patetiskt fult. Jag är ful och riktigt korkad och dåligt allmänbildad.

- Jag brukar nästan aldrig äta godis men efter 2 hekto blandat och sträckläsning av halva BD-biografin känns det lite bättre. Nu ska jag göra grönsakssoppa.

över döda kroppen

Fan, min friss alltså. Nu har håret blivit så långt att jag bytt bena. Ingen snelugg och coolast på berget längre utan tillbaka till anno 2007 med litet hårspänne. Vete sjutton alltså, funderar på att bli rävröd igen också så ser det verkligen ut som tiden stått still.

Om man önskar mig i ett längre format idag så hittar ni kortnovell och realism här.
Och vill man bara käka frukost och kolla på Dan Bäckman i sjukvården så går det bra också.

Allt för er, mina vänner. Fridens fridens och trevlig helg.

tjing tjong

För övrigt så har Sillen börjat tugga sönder saker med ull.

ULL! Fattar ni hur mycket kläder jag har i ull?

Hittills har hon tuggat sönder för fyratusen kronor.
Hålen är stora som femkronor!